Boken

Fram till 1400-talet framställdes böcker genom att skrivas av för hand, exemplar för exemplar. Tryckteknik fanns, men den var inte speciellt effektiv och av låg kvalitet.

På 1400-talet utvecklade tyske Johann Gutenberg (1394-1468) trycktekniken på avgörande sätt. Han fann en metod att gjuta separata bokstavstyper av hög kvalitet och i stort antal. De lösa metalltyperna återanvändes och kombinerades till nya ord och texter som kunde tryckas. Det var dessutom lätt att rätta fel även efter att texten satts i tryckformen.

Gutenberg utvecklade också själva tryckpressen samt en färg som fungerade väldigt bra som trycksvärta. Tillsammans med de lösa bokstavstyperna innebar detta att böcker nu kunde framställas effektivare och i betydligt större antal exemplar än tidigare. Den nya boktryckarkonsten spreds snart från Tyskland till andra länder. I Sverige trycktes den första boken 1483.

Med de större bokupplagorna kunde idéer och kunskap spridas till många läsare. Det kunde handla om religion, politik, vetenskap, praktiska kunskaper m.m. Även antika författares verk spreds nu i större antal än vad som var möjligt tidigare.

Boktryckarkonsten blev en viktig faktor i samhällets förändringar – och hade stor betydelse för vetenskapen – under såväl renässansen som under senare historiska skeden.

Grunderna i trycktekniken förblev desamma från Gutenbergs tid till tiden kring 1800. Då började handpressarna ersättas av maskiner. Tryckandet övergick från hantverk till industri och ännu större upplagor kunde framställas. Nya tryckmetoder tillkom.

Numera används datateknik ofta vid framställningen av tryck, samtidigt som denna teknik har gett upphov till nya sätt att sprida text och bild utan användning av papper.

Till slut vill vi att du lutar dig tillbaka och tar en titt på filmen här nedan. Den har några år på nacken men budskapet om boken som kultur- och informationsbärare är lika aktuellt idag. Filmen har vi vänligen fått låna från SVT, på svt.se/play kan du via dator se dina favoritprogram om och om igen när du själv vill.